I Knew I Knew You - Min blogg om min vardag

Jag har faktiskt räddat en skata idag!! Jag är så jävla bra! Trots min fågelfobi lyckades jag. Den hade flugit in i vad man skulle kunna kalla en tabur till två lägenheter. Det är två lägenhetshus som är sammanlänkade med denna lilla "tabur" så det finns ett hus på vänster sida och ett på höger sida. Den ena dörren hade flugit in och den lilla skatan hade flugit in där och studsade mot fönsterrutorna. Jag var skräckslagen men kände inte att jag kunde lämna den stackarn där. Så med liiite hjälp ifrån Chickey och med ganska mycket hjälp av kopplet lyckades jag mota skatan på rätt sida av dörren (då den öppnades inåt) och sedan ut i friheten. Den stackarn var så rädd och skakade och ville bara ut! Var så god lilla fågel ^^


Vissa låtar önskar jag att jag kunde fått höra tidigare. Som t.ex. Hate Me men blue october. Jag önskar jag hade fått höra den när jag var så arg och ledsen på Nicklas för den stämmer så bra in på hur jag kände då! "There's a burning in my pride, a nervous bleeding in my brain. An ounce of peace is all I want for you. Will you never call again. And will you never say you love me just to put it in my face. And will you never try to reach me? It is I that wanted space"

Blue October – Hate Me

Idag har jag varit inne i Gamla Stan på deras julmarknad. Det var så mysigt!!! Nicklas har varit ledig idag då han jobbar till tre imorgon och ska på In Flames senare på kvällen tyckte han att han kunde få sova ut idag och jag kan hålla med honom. Vi behöver verkligen lära oss att gå och lägga oss i riktigt vettig tid FFS! Vi har i alla fall haft hur trevligt som helst. Jag har haft en sådan otrolig julkänsla i hela kroppen idag och bara njutit av att vara med min underbara man hela dagen. Vi köpte ett lite tomtar, en träslev som jag ska ha när jag bakar, vi köpte lotter och fick fina priser, vi gick och åt brända mandlar och vi var ett sådant äckligt gulligt par som jag hatar. Jag fnissade och vi gnuggade näsa och var sådär jävligt gulliga. Jag är i alla fall otroligt lycklig. sedan var vi och fikade på stadsmissionen 8) De har billigt fika och en summa pengar av det de får in går vill välgörande ändamål så varför inte fika gott och göra något bra samtidigt?! Nicklas fick tillbaka sin dator idag så nu är lyckan helt total. Jag fick min julklapp. Ett par über fina handskar i äkta lammskinn. Jag är lycklig och kommer ALDRIG frysa om händerna igen.

Imorgon blir det lussefika med lite tjejer. Angelica kommer och Ullis skulle ta med sig en kompis. Det blir lite gott vin, lite lätt mat och massor med bullar 8) Det ska bli mysigt. Idol ska det ju bli också ^^ HEJA CALLE!!!

Jag hade massor att säga när jag började skiva men massor har försvunnit av en hel del avbrott >_<

Jag vill i alla fall tacka Emme för Blue October 8) Tackar tackar. Jag blir alladeles rörd av Hate Me och bara mums!

Det finns någon jag är mycket besviken och fruktansvärd ledsen på. Inga namn nämnda men men. Jag hoppas det löser sig snart. Ska bara ta mod till mig att prata med personen in fråga.

Tack Nicklas för att du ställer upp för mig. Älskar dig

Puss och kram! <3

ÅH GUD VILKEN UNDERBAR BOK!!!!!!!!!!!!!!!!
Sen är jag ju en barnsligt hopplös romantiker och på det sättet är jag en TYPISK liten tonårstjej! Intriger, hemliga romanser, förbjuden kärlek! åh det är ju bara så fantastisk!

Anna Godbersen skriver otroligt skickligt och även om det finns ett flertal huvudpersoner i boken så håller hon sig ändå objektiv att hon lyckas på ett (som jag nämnde tidigare) otroligt skickligt sätt framhäva allas känslor.

Boken handlar om Elizabeth Hollands död och vad som egentligen hände. Året är 1899, slutet på ett sekel, och societeten är full av intriger! Skvallertidningarna har saker att skriva om alla och det är ju inte dirket som att alla intriger ger dem mindre att skriva om.
Elizabeth ska gifta sig med Henry Shoonmaker, men är det verkligen ett förhållande som är baserat på ren och skär och lycklig kärlek? Elizabeths död skapar mycket sorg och tidningarna skriver om henne som "New York's prinsessa"

Det finns tyvärr inget citat jag har lust att skriva för det skulle ge ut för mycket av boken. Men herre gud om någon främmande flicka som är en lika hopplös romantiker som jag själv, skulle titta in i den här bloggen så läs den här boken!!!!
Jag ska faktiskt försöka komma iväg lite tidigare så jag kan springa in på bibblan och låna bok nr två!!!!! IH!

Jag läste i natt ut boken Sputnikälskling, skriven av Haruki Murakami. Utgiven i svergie 2008. Orginaltitel Supuutoniku no koibito.

Boken handlar om Läraren K. Han närmsta vän och största kärlek här i livet är Sumire. Sumire i sin tur har aldrig haft förmågan att bli kär. Men en dag blir hon kär, hon blir kär i Myu. Myu är en framgångsrik affärskvinna som erbjuer Sumire ett jobb. En söndagsnatt får K ett samtal från Myu som befinner sig på en grekisk ö. Sumire är helt försvunnen och Muy har ingen aning om vart hon har tagit vägen!

Boken var ganska jobbig att läsa. Väldigt tung vissa gånger faktiskt. Ibland var den helt olidlig att läsa pga alla författar namn och artist namn som Haruki nämner i vissa dialoger. Många långa Monologer var också jobbiga att läsa. Trots detta var det en trevlig bok att läsa. Det var ingen sensation men den var trevlig.

citat!
"Jag drömmer. Ibland tycker jag att det är det enda rätta jag kan göra. Att drömma och leva i drömmarnas värld - som Sumire hade skrivit. Men det varar inte länge. Förr eller senare kommer alltid uppvaknandet och griper tag i mig.
Jag vaknar klockan tre på natten, tänder ljuset, sätter mig upp och tittar på telefonen bredvid sängen. Och så ser jag framför mig Sumire som står i telefonkiosken, tänder en cigarett och slår mitt nummer. Hennes hår är rufsgit, och hon har på sig en för stor, fiskbensmönstrad herrjacka och omaka strumpor. Hon rynkar pannan och sätter ibland röken i halsen. Det tar tid för henne att knappa in hela numret rätt. Men hon har huvudet fullt av saker som hon måste prata med mig om. Hon kanske kommer att prata hela natten utan att få sagt allt. Om skillnaden mellan en symbol och ett tecken till exempel. Telefonen ser ut att ringa när som helst. Men det ringer inte. Jag ligger kvar och tittar i all evighet på den tysta telefonen."

Boken är väldigt virrig i början och hoppar mellan olika personer och olika tidpunkter. Men på något sätt lyckas man ändå hänga med. Jag kommer inte läsa den igen, men den var helt klart läsvärd. Jag tror heller inte att jag kommer läsa något annat med Haruki Murakami, hans sätt att skriva tilltalade inte riktigt mig. Det var för lite känslor. Det är klart att det fanns en känsla i boken, men han beskriver inte känslorna. Han beskriver dock miljöer och personer väldigt bra.

Hej. Hur är det med dig? Med mig är det bra och jag sitter just nu och lyssnar på musik. Jag har precis klippt klorna på min hund. Hon tyckte inte att det var sådär hemskt trevligt faktiskt, men hon stod ut. Jag ska faktiskt försöka få henne att bada ikväll... Hmm..

Du vet ibland så känner jag mig så fruktansvärt ensam att det känns hopplöst. Alla känns så långt borta och jag går på autopilot... Det är korta stunder dock men ändå. Det ska beskrivas för dig så att du förstår. Ibland känns mina fötter som betongklumpar. Jag kämpar på och sätter den ena foten framför den andra, utan att riktigt veta vart jag är påväg. Jag går på automatik och är ett plan utan pilot...
Denna känslan går faktiskt över väldigt fort då jag sedan vaknar upp ur min lilla koma och känner ringen på mitt finger. Åh jag önskar du kunde se den!! Den är så fin och den fyller mig med en obeskrivlig lycka (på riktigt för det är verkligen omöjligt att förklara hur jag känner). Nicklas Gör mig så lycklig och vi älskar varandra på lika villkor. Det känns att jag betyder lika mycket för honom, som han betyder för mig. Och jag tänker faktiskt citera Charlotte ur Sex and the city filmen "Jag är inte lycklig hela tiden varje dag, men jag är lycklig varje dag".

Jag har länge haft drömmar om att vara en sådan mystisk person som man ibland ser på stan. En sådan person med en obeskrivlig dragningskraft och attraktion. Sådana personer som egentligen inte är särskillt speciella, ser inte särskillt speciella ut, men deras dragningskraft finns där ändå och går inte att beskrivas.
Jag har nyligen insett att jag inte är någon sådan person. Jag är ingen särskilld och jag är väl egentligen en i mängden. Det som går att sägas om mig, går att sägas i ett par meningar. Detta känns som något av ett misslyckande, ett misslyckande i den personen jag ville bli. Jag har dock inga planer att ändra mig då jag faktiskt trivs ganska bra med att äntligen ha funnit mig själv. Men ändå!

Att vara en sådan mystisk person kanske är något alla drömmer om (och kanske speciellt flickor i tonåren), men vissa lyckas ju faktiskt. Vilka är dessa personer och ligger det i deras gener att vara så? Eller är det bara så att de personer jag lägger märke till, lägger jag märke till just för att jag är jag? Jag skulle väl inte tro att jag är annorlunda bara för att jag vill gör intryck på folk. Jag vill vara speciell och påverka folks liv. Det kan jag väl inte direkt påstå att jag tycker att jag gör. Nicklas har invändingar men han är ju också min fästman nu och jag hoppas att jag ska ha kunnat göra intryck på honom.

Jag vill dock att folk ska minnas mig.

PANG, skjut en gnu! Jag vet inte vart det kommer ifrån och om du vet det så ge mig gärna ett svar ^^

Nej du, kära vän. Vad finns mer att tillägga? Jo, mamma har varit här. Hon fick i födelsedagspresent att gå på Globen Horseshow (: Det tyckte hon var jättetrevligt och det gjorde jag också. Jag önskar du var här och kunde varit med till viss del. Det hade varit trevligt att bjuda dig på middag någon gång, men vi får väl se när det blir av. Kanske till bröllopet?

Älskling, jag har hittat in från mörkret, det finns hopp om en förändring men det tar den tid det tar. En nystart, jag tänker nya tankar, men allt det där du föll för finns fortfarande kvar. Allting har förändrats men jag känner likadant. Kent - Det kanske kommer en förändring

Jag saknar att plugga... Jag saknar att lära mig nya saker och jag vill verkligen börja igen. Funderar på att söka in till en undersköterske utbildning på distans till våren. Sedan efter det har jag planer på att läsa den där intressanta linjen jag försökte söka in till i år, Humanistiskt behandlingsbeteende.

Jag saknar dig, hör mer än gärna av dig snart (: Saknar dig i mina drömmar.

Idag är det Tisdag. Idag har jag varit på kurs. Idag är jag trött.

Jag har inte bloggat på en stund känns det som. Jag är i alla fall helt frisk nu och det känns skönt. Nu har dock min kära lilla man blivit sjuk :( Stackars liten.

Nu har jag läst färdigt Om jag kunde drömma (Jag fattar inte hur dom översätter i Sverige. Twilight betyder skymning... men okej)


Den var otroligt bra! Jag kunde nästan inte släppa den ifrån mig!! Jag fick dock svar på min undran om varför den har stått bland ungdomsböckerna. Det var ett mycket lätt språk och den var väldigt lättläst. Jag måste faktiskt säga att de har gjort ett otroligt bra jobb med filmerna i jämförelse med boken. Det var inte mycket som fattades, lite möten som bytt tid och plats men inte så mycket mer än så.
Det finns inte så mycket att tillägga egentligen. Det var en typisk ungdomsbok om kärlek, och den lämnade inga större tankar.... Känner dock ett litet behov av att läsa den andra boken (även om jag tyckte att boken var lite barnslig och lite för lättläst).
Jaja... Jag kan rekommendera den ^^

Just nu sitter jag och lyssnar på DaVinci Koden som ljudbok. Nicklas lyssnar på den under dagarna och det är trevligt att ha det i bakgrunden för min del (:

Hoppas på att min mamma kommer upp i helgen och då ska vi gå på Globen Horseshow :D Det ska bli otroligt roligt och jag är glad över att mamma kommer hit. Hoppas bara att hon kommer sent på fredag kväll så att jag hinner städa grundligt!!!

nu ska jag slänga i mig en macka och sen ska jag titta på Eternal Sunshine Of The Spotless Mind med min man <3

Olle Ljungström - Kaffe och en cigarett

Jag är på bättringsvägen! Fick ett jättegulligt sms ifrån Lillemor igår, hon skrev att Simon saknade mig på jobbet. Då blev jag glad!

Jag är i STORT behov av att duscha, det känns dock väldigt onödigt då min feber (som ju faktiskt sjunker lite varje dag) får mig att svettas kopiösa mängder!

Det finns inte mycket att blogga om när man är sjuk. Nu tänker jag försöka hitta Braveheart, sen ska jag besöka toaletten och sedan dra mig vidare ner med en bok i badkaret och ta mig ett välbehövligt bad.

Placebo <3

Hade velat ha större bild när man klickar på dom... hum hum

Jag har i alla fall världens mest sympatiserande hund. Jag mår inte bra alls och jag kan inte somna om. Rättare sagt så känner jag att det inte är värt att försöka somna om då jag ju bara kommer hosta. Febern har sjunkit lite. Har bara 38 nu....

Något som ju faktiskt är ganska läskigt är barnprogrammen nu för tiden...

Nu håller jag på att leta reda på någon gullig barnfilm som man kan skratta och sova åt.

Min mage verkar inte heller må sådär super just nu... Det bubblar och ush... troligtvis har det väl att göra med att jag inte mår bra... Jag har ett sjukligt begär efter pasta!

Vilket konstigt blogginlägg...

Jag har gått och blivit riktigt jävla sjuk. Har värsta febern och hostar lungorna ur mig Q___Q Det är inte så kul som det låter

Just nu är det Ullared på femman som gäller. Det är inte heller så kul som det låter. Har nyss insett att jag har dålig koll på min släkt tack vare facebook.

Jag har ju läst ut Marley och jag. Läste ut den i typ onsdags tror jag det var. Har ju inte varit så duktig på det där med bloggandet dena veckan. Men men.

Filmen och boken är som två helt olika stories fast med samma grund. Jag förstår hur dom tänkte när de gjorde filmen, för att få boken att funka som film var de nog tvugna till att göra som de gjorde. Jag har skrattat så jag gråtit och så bara gråtit. Boken är helt underbar! Den berör och jag tror att den berör särskilt om man har hund själv då man kanske lättare förstår vad han menar vissa gånger när han beskriver den villkorslösa kärlek mellan hund och ägare.

Citat ur boken. Kan dock inte säga så mycket om vad som hänt innan för jag vill inte spoila allt för mycket för framtida tittare/läsare
"Jag rundade hörnet och tvärstannade. Jag kunda ha slagit vad om en veckolön att den syn som mötte mig var otänkbar. Vår oregliga spattiga hund stod med skuldrorna mellan Jennys knän och det stora, massiva huvudet lugnt vilande i hennes famn. Svansen hängde platt mellan benen och för första gången vad jag kunde minnas viftade den inte så fort han rörde någon av oss. Blicken var vänd upp mot henne och han gnydde tyst. Hon strök hans huvud några gånger och begravde sedan utan förvarning sitt ansikte i den tjocka pälsen och började snyfta, ohämmade snyftningar från djupet av sin själ.
De satt så en lång stund, Marley blickstilla medan Jenny klamrade sig fast vid honom som en jättestor docka. Jag höll mig på avstånd, kände mig som en smygtittare som inkräktade på detta privata ögonblick [...]"

För er som inte vet så handlar Marley och jag om John Grogan och hans nyblivna fru Jenny. Jenny övar ett framtida föräldrarskap på blommor som hon mördar gång på gång. Inte för att hon inte tar hand om dom,hon vattnar dom för mycket. Till slut så beslutar de sig för att skaffa en hund. John hade en hund när han var liten, det var mer som en själsfrände och han tyckte att deras hushåll kunde behöva något liknande igen (och för att bevisa för Jenny att hon nog visst skulle klara av att ta hand om en "riktig" levande varelse). Efter mycket sökande beslutar sig Jenny och John för att skaffa en labrador. Labradorer är kända för sitt lugn och stabila psyke. Vad de inte har läst om är Marley. En neurotisk, galen labrador som förändrar hela deras liv!

Ytterligare ett citat. John har precis varit och hämtat sin Marley och är nu på väg hem. Efter mycket om och men lyckas den lillla valpen kravla sig upp i Johns knä.
"Jag upptäckte snabbt att jag kunde påverka viftningstempot genom att helt enkelt röra vid honom. När jag hade båda händerna på ratten höll han en jämn takt på tre slag i sekunden. Dunk. Dunk. Dunk Men jag behövde bara lägga ett finger på hans huvud så ökade takten från vals till bossanova. Dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk! Två fingrar och det blev en mambo. Dunk-dunka-dunk-dunk-dunka-dunk! Och om jag kupade hela handen över hans huvud och masserade hjässan med fingrarna exploderade takten till en smattrande kulsprutesamba. Dunkdunkdunkdunkdunkdunkdunkdunk!"

Jag kan hjärtligt rekommendera denna bok för alla! Den har allt!

Onsdags jobbade jag och på Torsdag kväll kom Emme. Först bakade jag jättegoda bullar 8)

Fredag!!! Det var kallt som fan ute och vi stod och köade hur länge som helst. Vi var där runt 16.45, insläppet skulle börja 17.30. Vi hamnade hyfsat långt fram, men sen vart ju insläppet försenat med en timme och en kvart. Det var inte så jävla kul som det låter.
Konserten var bra om man bortser från alla nya låtar. Tycker de hade kunnat spela fler gamla låtar. Huvudsaken i allt är i alla fall att jag har sett PLACEBO live!!! Jag är så lycklig!


fotograf - jag

I natt har jag inte mått så bra alls faktiskt. Det började på pendeln hem. Ett obehagligt illamående spred sig från magroten upp i halsen och jag visste inte riktigt hur länge jag skulle klara av detta. Jag klarade mig dock fint ända tills jag kom innanför min dörr.. Jag har kramat toastolen hela natten.

Jag har varit helt slut hela dagen. Har dock orkat presetera lite städning som av någon mysterisk hysterisk anledning stannade upp. Jag ska bättra mig! Jag har dock kunnat äta lite idag yaaay!! vitt rostat bröd så magen slipper jobba allt för mycket (: Ska nog klara av att jobba imorgon. Vad detta än har varit undrar jag vad det är!

Nu tänker jag återgå till mitt städande och sen tänker jag ringa Michell för att få lite sällskap på långpromenaden.

Jag vill verkligen ha en boxer!



Vill haaaa!!!

Nog talat om boxers ;P

Igår var det jobb som gällde, det var fruktansvärt jobbigt att ta sig upp ur sängen när mannen låg kvar. Brukar alltid vara tvärt om. Det blev inte bättre när jag väl ute för att kissa hunden, upptäckte att det var zombieväder ute... ;___; Att jobba gick jätte bra men snacka om att jag var trött när jag kom hem. Åt min pizza och somnade som en stock!! Sov i två och en halv timme. Gick upp, gick ut med hunden för att kissa och gick och la mig. Helt slut.

Något som känns helt underbart är att Nicklas och Chickey kommer så bra överrens ^^ De var ute hur mycket som helst igår och att Nicklas tar riktigt ansvar känns otroligt betryggande.

Idag har det bara varit mys. Jag skulle egentligen ha städat till Emmes ankomst, vet inte hur jag ska hinna nu, men det mäsker vi ^^ Får städa på nätterna x''D Nej men jag städar på tisdag och torsdag. ;P

Senare idag ska vi hem till Nicklas Mamma och Pappa för att fira farsdag. ^^

Jag vill ha den här bokhyllan!

Om någon känner sig manad att lägga 995 spänn på mig så vet ni vad jag vill ha x'''D HAHA!

Kram

Soundtrack: Olle Ljungström - Jag och min far

Chickey gör otroliga framsteg med att inte sova i sängen. I natt har hon inte ens pratat med mig xD

Igår var det inte kul att vara hundägare. Det var äckelväder hela dagen. Trots det var jag ute i 50 minuter med mitt lilla troll. Sen på kvällen var vi ute i ösregnet i 10 minuter. Nicklas var blöt ända in på kalsongerna och jag hade en lite längre jacka än mannen så jag blev bara dyngsur på låren. I badrummet hängde alla möjliga kläder. Just det! måste hänga chickeys täcke och reflexväst! Sådär.. Idag är det en härlig fredag och imorgon ska jag jobba. Det känns faktiskt bra. :)

Igår gick jag och nicklas med i den där filmklubben där man får 5 filmer till priset av 1. Då vi båda är helt filmtokiga så tyckte vi att det kunde vara lönt för oss. Det är ju trots allt lite roligare med riktiga filmer än bara brända. Nu ska vi bara få en bokhylla så jag kan få upp mina böcker och alla våra filmer (:

Kanske ska ta och ringa lillsyrran på söndag?

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!
Jag har biljetten nu! Jag har den i handen! OMGOMGOMGOMGOMG!!!!! Emme kommer hit om exakt en vecka och sen på fredagen ska vi se Placebo! A Dream come true att se dom!

Jag kommer troligen blogga igen sen ikväll.. Idag vaknade jag upp och såg till min förfäran att det föll slask ifrån himlen. Q___Q Nu vill jag ju fkatiskt gråta.

Inte så kul som det ser ut...

Natten har gått bra med chickey. Hon väckte mig två gånger genom att sitta och prata med mig (hon morrar.. eller... det är mer ett gurglande läte. Då pratar hon) för att vilja komma upp i sängen. Det var bara att be henne lägga sig igen så sov hon precis lika gott som förut (: Vaknade till vid halv9 tiden och då tog jag av henne halsbandet. Jag hann dock somna innan hon hoppade upp i sängen och det tyckte jag var jättebra. Gick ut i ovädret en liten kort runda och nu sitter jag och önskar med hela mitt hjärta att detta helvetes väder ska gå över snart...

Jag har världens gosigaste hund

Soundtrack: Stefan Sundström - Har någon sett Sabina

Idag har jag jobbat. Jag gick upp i god tid för att hinna med allt, vilket inkluderar; morgonpromenad, dusch, frukost, sminkning, borsta tänderna och morgoncigg. Morgoncigg blev dock avklarat under morgonpromenaden. Det var svinigt kallt men jag uthärdade kylan med en underbart trevlig hund. Jag tror jag har glömt mina vantar hos min mamma. Sedan lämnade jag motvilligt lägenheten (chickey tittade på mig med sina stora bruna ögon och sa "gå inte") och upptäckte till min förfäran att himlen mjällade (det föll två tre flingor i tageet och de var så små att jag inte räknar detsom snö utan som mjäll). När jag väl hade tagit mig till Södra station och skulle bege mig till Mariatorget och tuben så inser jag att det faktiskt snöar... små minimala snöflingor som mer liknar sand men det föll från himlen och var kallt... Snö... mitt största hatobjekt i hela världen. Snö är jätte vackert när det faller och så länge det är snö... men sen! Sen blir det SLASK!!!! Q___Q Okej, snö är väl okej,men slask! jag HATAR slask!! Anledningen till att jag hatar snö, är att det är snön som blir slask....

Jobbet idag var väldigt lugnt. Kom till skolan och hjälpte min brukare att gå på toaletten,sedan for vi iväg till Forum Nacka och gick omkring i Akademie Bokhandeln. Det var trevligt värre. Vi köpte sångböcker, en sagobok och 3 skivor till skolan. En av skivorna valde jag; Erik Hassle. Dom bad om ungdomlig glad pop och det jag har hört med Erik Hassle är just det, även om jag frivilligt kanske inte skulle lyssna på det. En låt har dockfastnat i huvudet >_< "Don't bring flowers after I'm dead" doom doomdoom "daddadaddadara!!" Jaa.. hur den nu går... Sedan var det bara att vänta på färdtjänsten. För er som undrar är jag personligassistent och min brukare är han jag jobbar åt (personen som behöver assistans ^^ Nu vet ni

Eftersom min Harry Potter tog slut igår så tänkte jag passa på att börja läsa boken jag fick låna av mamma "Marley och jag" Den är helt underbart bra! Måste dock säga att filmen är en bra skildring av boken.

Nu är det dags för en liten halvt lång promenad med hunden och mannen. ^^ Kram kram!

Nu har jag läst ut Harry Potter och Halvblodsprinsen. Efter att ha sett filmen och jag blev så sjuuukt besviken, kände jag att jag var tvungen att läsa boken igen. Detta gjorde jag rätt i. Boken är 10.000 gånger bättre än filmen!!! Det går inte att beskriva. Det är så mycket mera känsla, så mycket mera tankar och så mycket mera dramatik (för er som inte känner mig så är jag en riktig drama queen). Den var helt underbart bra och jag har gråtit halva kvällen!

Ett litet citat ur boken. Detta tänker Harry under Dumbledores begravning
"Och harry såg mycket tydligt, medan han satt där i den varma solen, hur människor som tyckte om honom hade stått framför honom, den ena efter den andra, hans mamma, hans pappa, hans gudfar och slutligen Dumbledore, alla fast beslutna att beskydda honom. Men nu var det slut med det. Han kunde inte låta någon annan stå emellan honom och Voldermort, han måste för alltid överge den illusion han borde ha förlorat vid ett års ålder: att en förälders skyddande famn innebar att ingenting kunde skada honom.
Det fanns ingenting som kunde väcka honom ur hans mardröm, ingen tröstande viskning i mörkret att han i själva verket var trygg, att allt sammans bara försegick i hans fantasi. Den siste och störste av hans beskyddare var död och han var ensammare än han någonsin varit förut"
Gråten sitter i halsen. Jag fick första och andra Harry Potter boken när jag var 10, sedan dess har jag varit helt fast. Dessa böcker är underbara!! En liten liten liten bit av mig hoppas ännu att Hogwarts bara har glömt mig xD Jag är barnslig, men jag har inget emot det ^^

Soundtrack:http://open.spotify.com/track/0rpIH5otu7ykvZPdcQuRPh

Idag är Chickeys första dag här i Stockholm. Natten har gått jättebra, det var bara jag som hade lite svårt att sova. Ska bara äta upp min glass innan jag fortsätter skriva... Sådär ja.. Jag knallade upp vid 10 i morse och min kära hund bajsade mitt på trottoaren, heja Chickey. Hon är ganska rolig på det sättet, hon kan gå helt normalt och sen tvärstannar hon och bajsar så hon blir alldeles blå i ansiktet, sen går hon vidare. Inte sådär som de flesta andra hundar gör, går in i skogen eller något sådär, nej, mitt på vägen!
Imorgon är det jobb och det är ganska skönt att jobba halv dag imorgon så jag kan komma hem lite tidigare på eftermiddagen. Får ju som kompensation jobba på Lördag istället. Jaja... Något annat som har varit väldigt trevligt idag är att Nicklas har varit hemma. Han har jobbat 14 dagar i streck och då tyckte han att han kunde få vara ledig igår och idag. Jag håller med honom (:
Asså... jag har väldens tråkigaste liv. Ursäkta mig, men jag tror inte den här bloggen kommer handla om sådär jättemycket mer intressanta saker än såhär. Min hund och min man kommer vara huvudrollerna tillsammans med mig. Jaja ^^
Kram på er och tack till Jennie som fixade min blogg :D

Jag lämnar mitt hem för att åka hem igen. Det känns faktiskt lite skumt men otroligt skönt. Något annat som är otroligt skönt är att jag äntligen har fått hem min lilla gris! Jag har saknat henne så sjukt mycket! IMORGON ska jag faktiskt fixa bloggen. Dagens inlägg blev kort och utan soundtrack.
Piss och Kräm